”Den lilla väskan som man säger att man ska packa och ha i hallen, den fanns ju inte” : En kvalitativ studie om mammors upplevelser att föda prematurt

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse om mammornas upplevelser att föda prematurt och vilka känslor som uppkommer i en sådan situation. Vi vill även få mer kunskap om hur mammorna upplever stödet från vården. Vi vill även få mer kunskap om hur mammorna upplever stödet från vården på en neonatalavdelning, det vill säga på en avdelning för sjuka nyfödda barn. I bakgrunden förklaras vad prematuritet betyder och frågor som vem räknas som prematur och varför vissa mammor föder för tidigt. Det finns även med statistik för prematuritet, exempelvis hur många av alla barn som föds i Finland föds prematurt. För att läsaren ska förstå hur omfattande neonatalvården kan vara, beskrivs även i bakgrunden vilka sjukdomar som barnet kan drabbas av samt vad som är grundläggande för en god vård för det lilla barnet och hur en familjecentreradvård har effekter för familjen. Studien är baserad på podcasts och vi har hört, transkriberat och analyserat resultat ifrån poddarna. Vi valde fyra stycken mammor som berättade om sina unika berättelser men som ändå såg livet på samma sätt mitt uppe i sin familjs kris. Mammorna beskriver att de kände rädsla, oro och att det var psykiskt tungt. Under hela tiden på sjukhuset kändes det overkligt och nedstämt. Trots dessa negativa känslor fanns det hos varje mamma ett hopp om att barnet ska överleva.Opinnäytetyön tarkoituksena on saada syvempi käsitys äitien kokemuksista ennenaikaisesta synnytyksestä, ja mitä tunteita tämäntyyppisen kriisin aikana herää. Haluamme myös saada lisää tietoa siitä, miten äidit kokevat hoidon tuen neontataaliosastolla eli sairaiden vastasyntyneiden osastolla. Taustalla selitämme, mitä ennenaikaisuus merkitsee, kuka lasketaan ennenaikaseksi ja miksi jotkut äidit synnyttävät ennenaikasesti. Meillä on jopa tilastoja ennenaikaisuudesta, esimerkiksi kuinka moni Suomessa syntyneistä lapsista on syntynyt ennenaikaisesti .Jotta lukija ymmärtäisi, kuinka laaja hoito neonatologiassa olla, olemme taustalla selvittäneet, mistä sairauksista lapsi voi kärsiä, mikä on olennaisen tärkeää pienen lapsen hyvän hoidon kannalta ja miten perhekeskeinen hoito vaikuttaa perheeseen. Olemme tehneet podcasteihin perustuvan tutkimuksen, jossa kuuntelimme, kirjoitimme ja analysoimme tuloksia kuuntelumme perusteella. Valitsimme neljä äitiä, jotka kertoivat ainutlaatuisista tarinoistaan, ja jotka kuitenkin näkivät elämän samalla tavalla perheen kriisin keskellä. Äidit kertoivat, että he tunsivat pelkoa, huolta ja aika oli henkisesti raskasta. Aika sairaalassa tuntui epärealistiselta ja masentavalta. Näistä negatiivisista tunteista huolimatta oli jokaisella äidillä toivoa että lapsi selviytyy.The purpose of this bachelor’s thesis is to get a deeper understanding about mother’s experiences giving birth prematurely and what kind of feelings that comes up in this kind of situation. We also want to get more knowledge about how mothers experience the support from the care on a neonatal unit which is a unit for sick and newly born children. The background explains what premature means, and questions like which babies count as a premature and why some mothers get birth too early. There is also statistics about premature, for example, of all children that get born in Finland, how many is born prematurely? We want the reader to understand how extensive the care on a neonatal unit can be, so we have also mentioned what kind of sicknesses the child can appear to have, also the essentials for a good care to the child and how a family centered care have effects on the whole family. The study is based on podcasts, and we have heard, transcribed and analyzed the result from the podcasts. We chose four mothers who told their unique stories, but who also saw the life on the same way in the middle of a crisis. The mothers describe fear, concern and that it was mentally heavy. It felt unreal and they felt down during the whole time at the hospital. Even though these negative feelings, there were always found a hope among every mother that their child would survive